Denna artikel är till för den som vill ha mer information om hur man kommer igång med att fotografera norrsken.
Norrskenet är ett fenomen som vanligtvis är mest synligt på våra norra breddgrader och är enklare att se och fotografera där himlen är klar. Vad som menas med en klar himmel kan vara att den är fri från både moln, men även avgaser och ljus.
Att fotografera mitt inne i en stad är mycket svårare att få bra bilder på norrsken än att fotografera långt ute på landsbygden. Anledningarna till detta är att i staden så finns det oftast mer avgaser och föroreningar i luften såväl som mycket mer ljus från byggnader, gator, fordon m.m. Eftersom norrskenet är relativt ljussvagt i förhållande till våra konstgjorda ljus så kommer dessa ljuskällor att ta över mycket av norrskenet. För att man ska få en bra vy av norrskenet på himlen så är det bra om man väljer en plats där det inte finns några höga berg/träd m.m. som skymmer sikten upp mot himlen.
Det optimala stället att fota norrsken på blir således väldigt långt upp i vårt land, ute på landsbygden och gärna i anslutning till en sjö (som då också kommer reflektera norrskenet i vattnet) eller uppe på en kulle där man får mer vy av himlen.
Tidpunkt
Tidpunkten för att fotografera norrsken är rätt och slätt ”kvällstid” när det blivit mörkt. Eftersom norrskenet relativt sett till solen är rätt så ljussvagt så kan man inte se norrsken när solen lyser och ”tar över”. Därav så är norrskenet bara synligt först när solen går ned även om norrskenet fortfarande pågår även mitt på dagen. Mina erfarenheter säger dock att norrskenet är oftast mest synligt mellan kl 18 och 00 vintertid. Ju mörkare det är, desto fler timmars chans har man att se norrskenet. På hösten/våren är det inte mörkt många timmar och då är chansen desto mindre då vi har färre timmar att ”timea” av norrskenet. Mitt i vintern i norra sverige är det mörkt nästan dygnet runt och då är det betydligt fler timmar norrsken.
Hur vet jag att det blir norrsken?
Norrsken är väldigt lurigt och beror på en mängd faktorer för att fenomenet ska framträda. Det handlar kort och gott om att en stor mängd partiklar / solvind som kommer från solen och träffar oss på jorden på rätt ställe, plus att det är en massa olika faktorer som laddning, hastighet, magnetfält m.m. som måste vara ”rätt” för att vi ska få se norrskenet.
Ofta kan man följa olika institut / märstationer som övervakar när solen får ”eruptioner” åt vårt håll, samt när detta beräknas träffa jorden. Beroende på t.ex. vilken hastighet det färdas i så träffar dessa eruptioner jordens magnetfält olika fort och det brukar vara ca 3 dagar efter ett utbrott från solens yta, men kan variera. Detta innebär att det är svårt att förutspå norrsken på mer än så eftersom man aldrig vet när vi får ett utbrott från solen åt vårt håll.
Vilka faktorer krävs för att vi ska se norrsken?
Det är många faktorer som påverkar huruvida vi får norrsken. Vissa faktorer kan man med lite större säkerhet förutspå medan andra kan vara helt slumpmässiga och är svåra att tolka.
Mycket vettig information kan hittas på t.ex. http://www.spaceweatherlive.com/
När du ska fotografera norrsken så är det inte nödvändigt att ha världens bästa kamera då man kan fota norrsken med de flesta kameror. Däremot att få ”det lilla extra” i form av kvalitén på bilden så kommer en kamera som hanterar brus väldigt bra att hjälpa dig. Här har fullformatskameror en extra fördel med sin större sensor som oftast har bättre kontroll på bruset. Överlag så har också nyare kameror bättre brushantering än äldre kameror.
Har man inte en superdyr kamera så går det fortfarande att ta bra bilder med ett ljusstarkt objektiv och en hyfsad brusreducering i efterbehandlingen. Satsa hellre på ett bra objektiv än en dyr kamera.
Kameror som t.ex. Nikons 4ds och Canons 1dx är världsledande DSLR när det kommer till brus, men de håller inte lika många megapixlar som lite mindre modeller som Canons 5d mk3/5ds/6d och Nikons D810/D800/D750. Dessutom är de riktigt kostsamma och otympliga att hantera.
När det kommer till att fota himlen på natten så behöver du ett objektiv som oftast är väldigt vidvinkligt. Detta just på grund av att man vill få med större delen av norrskenet som kan sträcka sig över hela himlen ibland. I fullformatstermer blir detta allt från 14-35mm. Och för crop-kameror 10-25mm.
Desto snabbare/ljusstarkare som ett objektiv är desto bättre för det borgar för att man kan gå ned något på ison och få mindre brus i sina bilder. Ett tips är att välja ett objektiv med f2.8 eller snabbare om man har möjlighet.
Det finns t.ex. manuella objektiv som Samyangs 14mm/f2.8 eller Sigmas fisheye på 15mm/f2.8, samt Irix 15/f2.4 som är relativt prisvärda. Annars har Nikon objektiv som 14-24mm f2.8 och Canon 16-35mm f2.8 som funkar bra för att fotografera norrsken med.
För dig som inte har fullformat så kan t.ex. Samyangs 10mm/f2.8 eller Tokinas 10-20mm/f2.8 vara aktuella. Se mer komplett lista längre ned.
Panorama
Bilden här bredvid är tagen med ett gäng stående bilder i panorama med ett 14mm objektiv så även om du har extrem vidvinkel så kan även det ibland var för lite. Ju mer intensivt norrskenet är, desto högre upp på himlen når det. I flera av bilderna på denna sida så var norrskenet nästan rakt ovanför mig vilket gör det svårt att få med hela i bilden.
Stäng av bildstabilisering
Har du bildstabilisering på ditt objektiv så måste du slå av detta när du fotograferar på stativ annars kommer du få oskarpa och suddiga bilder på grund av rörelsen från objektivets bildstabilisering som kommer att röra på sig för att hitta och justera ev rörelser. Dvs bildstabiliseringen gör dig en otjänst i det här fallet. Fotar du handhållet så ska bildstabiliseringen vara påslagen.
Rekommenderade objektiv fullformatskameror
Har du en fullformatskamera så har du fördelen att det finns några fler objektiv för vidvinkel. Dock kostar detta också lite mer än motsvarande till APS-C.
Rekommenderade:
För att fotografera norrsken så finns det en del utrustning som är absolut måste och några saker som underlättar och kan göra din bild bättre. Mycket av utrustningen är till för att minska rörelseoskärpa i bilden. Alla skakningar och vibrationer kommer att orsaka ”suddighet” i bilden då exponeringstiden är relativt lång vid fotograferingen.
Stativ
Det första som du behöver är ett trebensstativ (tripod). Vilket behöver man köpa? Jag brukar tycka att de absolut billigaste under 500kr ska man undvika. Det viktigaste är att stativet är stabilt och orkar med den kamera du monterar på. Är det vindstilla ute så underlättar det. Blåser det lite så blir man hjälpt av större och tyngre stativ. Ibland så är det nästan en fördel att ha ett riktigt tungt stativ motför de lättaste i kolfiber. Vissa stativ har även en ”krok” under stativet så man kan haka på en sandsäck/ryggsäck under för att ytterligare stabilisera. Ju tyngre stativet är desto mindre känsligt blir det för vinden.
Fjärrutlösare
För att minska vibrationer så kan man köpa till en fjärrutlösare till sin kamera. En fjärrutlösare gör att man inte trycker på själva kamerans avtryckare utan istället så går signalen antingen trådlöst eller via kabel till kameran. Anledningen att du inte vill trycka på kamerans avtryckare är att det trycket på kameran kommer göra att kameran ”skakar till” när du rör vid kameran och gör bilden suddigare. Har du inte tillgång till fjärrutlösare så kan du klara sig med fördröjd exponering (se inställningar).
För att kunna fotografera norrsken så behöver du en kamera där du kan ställa in kameran på M som i Manuellt läge på din lägesväljare. Du behöver ha kontroll över både ISO, Bländare såväl som slutartid.
Bländare:
Bländaren avgör hur mycket ljus som objektivet släpper in och anges i (f-tal). Här rekommenderar jag att öppna upp så mycket som möjligt (så lågt f-tal som möjligt). Rekommenderade är under f4 så som f2.8 för att kunna hålla nere bruset så mycket som möjligt. Har du inte ett nog snabbt (som kan gå ned i f-tal nog mkt) objektiv så bländar man ned detta så lågt man kan. t.ex. f3.5 på 18-55-kitobjektiven.
ISO:
Anger sensorns ljuskänslighet och ställer man gärna så lågt som möjligt då högre siffra ger mer brus, men du får experimentera med detta för att uppnå en korrekt exponerad bild (inte för mörk eller för ljus). Testa utgå från ISO 1600 och gå upp till t.ex. 3200 eller ned till 800 beroende på förutsättningarna. Ibland kanske även ISO 6400 behövs.
Slutartid
Ju snabbare slutartid desto skarpare norrsken. Eftersom norrskenet rör på sig så kommer det att skapa ”suddighet” ju längre exponeringstid/slutartid som man har. Rekommenderade inställningar är allt från 4 sekunder (anges ofta 4″ i kameran) till 30s (30″). Längre slutartider än 30″ kräver ofta B (BULB)-läge på kameran men vid längre slutartider än ca 30s skapar ofta rörelseoskärpa i alla stjärnorna på himlen (jorden roterar och himlen roterar då med den) och ger oftast inte någon önskvärd effekt. Utgå från 15 sekunder och testa. Justera sedan ISO/Slutartid beroende på önskvärd effekt. Jag fotar allt från 5s till 15s.
Fördröjd slutare
Har du inte möjlighet att använda en fjärrutlösare så kan du aktivera en fördröjd utlösning av slutaren på oftast 2s eller 10s. Detta gör att kameran kommer börja pipa / blinka och räkna ned på 2 eller 10 sekunder och sedan ta bilden. Detta reducerar ev vibrationer av att man tryckte ned avtryckaren kommer att ha hunnit avta något
Uppfällning av spegeln
För att ytterligare minska rörelseoskärpa i bilden så kan man även använda sig utav något som heter ”mirror lockup” eller ”spegeluppfällning” som det heter på svenska. Detta gör att spegeln fälls upp och kommer inte att skaka till kameran när bilden tas och spegeln slår upp. Använder man live-view när man fotar så är spegeln redan uppfälld.
Det är viktigt att sätta fokus rätt när man fotograferar med små bländartal som f2.8 – f4.0. Vid fotografering av landskap/norrsken så finns det olika sätt att sätta fokus.
Manuellt
Det sätt jag rekommenderar är att ställa in fokus manuellt. För att fokusera manuellt så behöver du klicka i ”M” på ditt objektiv för att det ska gå in i manuellt läge. Vissa kameror har även ett M-läge för fokus, men bara ett av dessa alternativ behöver vara aktiverade för att manuellt fokus ska fungera.
När du fotar med manuellt fokus så behöver du justera fokusen på objektivets fokus-ring. För att se om man hamnar ”rätt” i fokus så kan man antingen kolla i sökaren (luppen på kameran) eller via kamerans display så kallad ”live view”.
Jag föredrar att slå på kamerans live-view och sedan zooma in så långt jag kan och därefter vrida på min fokusring tills jag uppnått rätt fokus. Därefter kan jag fokusera så som önskat.
Automatiskt
Du kan även hitta fokus med kamerans hjälp via autofokus. Testa att fokusera på något ljus i fjärran/träd som är långt borta och så nära norrskenet som möjligt. När kameran har låst fokus så slår du om objektiv/kamera till manuellt fokus.
När du tagit en bild, ta upp bilden i din kamera och zooma in och granska om det ser skarpt ut. Annars behöver du kanske justera din fokus ytterligare.
Även om bilderna direkt i kameran blir bra så kan ibland bilderna på norrskenet behöva efterbehandlas. Min tumregel är att man bara ska förbättra en bild, inte förändra den. Med det menar jag att man ska försöka efterlikna de förhållanden som rådde på platsen så gott det går och att man inte tar bort/lägger till saker i bilden som inte fanns där. Fotar du dessutom i RAW/Råformat så kommer dina bilder se rätt ”bleka” ut då din kamera inte lägger på den kontrast och extra mättnad som dina jpeg-bilder får en skvätt utav.
RAW / Råformat
Har du en kamera som klarar av att fota i råformat / raw så rekommenderar jag att du gör det. Då får du mer möjligheter att i efterhand påverka din bild så som vitbalans m.m.
Photoshop / Lightroom
Jag använder nästan uteslutande Lightroom för att jobba med mina norrskensbilder. I vissa fall så behöver jag använda mig utav Photoshop där Lightrooms inbyggda panorama-funktion inte gör så som jag vill att den ska göra eller där jag behöver sätta ihop panoraman manuellt. Att fotografera med extrema vidvinklar och fota panoraman gör att bilden lätt får ett fisheye-perspektiv som kan behöva korrigeras.
Val av plats att fotografera på.
Norrskenet är ett fenomen som vanligtvis är mest synligt på våra norra breddgrader och är enklare att se och fotografera där himlen är klar. Vad som menas med en klar himmel kan vara att den är fri från både moln, men även avgaser och ljus.
Att fotografera mitt inne i en stad är mycket svårare att få bra bilder på norrsken än att fotografera långt ute på landsbygden. Anledningarna till detta är att i staden så finns det oftast mer avgaser och föroreningar i luften såväl som mycket mer ljus från byggnader, gator, fordon m.m. Eftersom norrskenet är relativt ljussvagt i förhållande till våra konstgjorda ljus så kommer dessa ljuskällor att ta över mycket av norrskenet. För att man ska få en bra vy av norrskenet på himlen så är det bra om man väljer en plats där det inte finns några höga berg/träd m.m. som skymmer sikten upp mot himlen.
Det optimala stället att fota norrsken på blir således väldigt långt upp i vårt land, ute på landsbygden och gärna i anslutning till en sjö (som då också kommer reflektera norrskenet i vattnet) eller uppe på en kulle där man får mer vy av himlen.
Tidpunkt
Tidpunkten för att fotografera norrsken är rätt och slätt ”kvällstid” när det blivit mörkt. Eftersom norrskenet relativt sett till solen är rätt så ljussvagt så kan man inte se norrsken när solen lyser och ”tar över”. Därav så är norrskenet bara synligt först när solen går ned även om norrskenet fortfarande pågår även mitt på dagen. Mina erfarenheter säger dock att norrskenet är oftast mest synligt mellan kl 18 och 00 vintertid. Ju mörkare det är, desto fler timmars chans har man att se norrskenet. På hösten/våren är det inte mörkt många timmar och då är chansen desto mindre då vi har färre timmar att ”timea” av norrskenet. Mitt i vintern i norra sverige är det mörkt nästan dygnet runt och då är det betydligt fler timmar norrsken.
Hur vet jag att det blir norrsken?
Norrsken är väldigt lurigt och beror på en mängd faktorer för att fenomenet ska framträda. Det handlar kort och gott om att en stor mängd partiklar / solvind som kommer från solen och träffar oss på jorden på rätt ställe, plus att det är en massa olika faktorer som laddning, hastighet, magnetfält m.m. som måste vara ”rätt” för att vi ska få se norrskenet.
Ofta kan man följa olika institut / märstationer som övervakar när solen får ”eruptioner” åt vårt håll, samt när detta beräknas träffa jorden. Beroende på t.ex. vilken hastighet det färdas i så träffar dessa eruptioner jordens magnetfält olika fort och det brukar vara ca 3 dagar efter ett utbrott från solens yta, men kan variera. Detta innebär att det är svårt att förutspå norrsken på mer än så eftersom man aldrig vet när vi får ett utbrott från solen åt vårt håll.
Vilka faktorer krävs för att vi ska se norrsken?
Det är många faktorer som påverkar huruvida vi får norrsken. Vissa faktorer kan man med lite större säkerhet förutspå medan andra kan vara helt slumpmässiga och är svåra att tolka.
Mycket vettig information kan hittas på t.ex. http://www.spaceweatherlive.com/
- Det första som vi behöver är att solen ger oss ett utbrott av plasma/solvind som träffar jorden. Detta sker lite då och då från så kallade ”koronahål” som är områden på solen som dessa kan explodera ut från. Se det som en vulkan som ibland får ”utbrott” och spottar ut solenergi mot jorden.
- För att vi ska få norrsken här så krävs det alltså att detta plasmamoln ska träffa oss och det är inte alltid att ett utbrott ”mot” jordens håll träffar oss med hela utbrottets energi. Ibland så missar det oss och vi får bara en liten del utav det.
- Om ett utbrott nu träffar oss så beror norrskenets styrka på ett par olika viktiga faktorer. Dessa kan ni följa via mätare här: http://www.aurora-service.eu/aurora-forecast/
- Solvind – Hastighet: Anger hur snabbt som partiklarna i plasman färdas mot oss. En solvind kan nå väldigt höga hastigheter som 1000 km/s. Bra värden att kika på: 400+ km/h. Ju högre desto bättre.
- Solvind – Densitet: Anger hur mycket partiklar som solvinden innehåller. Se det som ett ”snöfall”, om det är snöstorm så är densiteten väldigt hög. Är det bara några flingor i luften så är det inget kraftigt norrsken. Bra värden att kika på: 4+ cm3. Ju högre desto bättre.
- Magnetfält – riktning (Bz): Anger riktning på magnetfältet och berättar för oss om energin från magnetfältet ”drar ned” plasmaenergin till jorden eller om det reflekterar bort det. Om inte denna faktor är rätt så kommer inte plasmaenergin att dra så mkt norrsken åt oss hur starkt det än är. Även om Bz inte är så hög så kan ett intensivt norrsken ändå synas då partiklar kan dras ned vid våra poler, men lär inte bli lika starkt. Bra värden att kika på: -1 till -20. Ju lägre desto bättre och desto starkare dras partiklarna ned till oss av magnetfältet.
- Magnetfält – styrka (Bt): Anger hur starkt jordens magnetiska fält är. I kombination med Bz anger detta hur pass starka krafterna är som antingen stöter bort solens partiklar (nordlig riktning) eller hur starkt det drar partiklarna mot vår nordpol (sydlig riktning). Bra värden att kika på: 15+ och uppåt är bra.
- Summerat: För ett riktigt drömscenario så har vi en solvindshastighet på 1000km/s, vi har en densitet på 20cm3 och det magnetiska fältets riktning är -20 och styrkan på det är 25. Då har vi mer eller mindre optimala förhållanden som kommer få norrskenet att synas långt ned i europa med extrem styrka.
Val av kamera
När du ska fotografera norrsken så är det inte nödvändigt att ha världens bästa kamera då man kan fota norrsken med de flesta kameror. Däremot att få ”det lilla extra” i form av kvalitén på bilden så kommer en kamera som hanterar brus väldigt bra att hjälpa dig. Här har fullformatskameror en extra fördel med sin större sensor som oftast har bättre kontroll på bruset. Överlag så har också nyare kameror bättre brushantering än äldre kameror.
Har man inte en superdyr kamera så går det fortfarande att ta bra bilder med ett ljusstarkt objektiv och en hyfsad brusreducering i efterbehandlingen. Satsa hellre på ett bra objektiv än en dyr kamera.
Kameror som t.ex. Nikons 4ds och Canons 1dx är världsledande DSLR när det kommer till brus, men de håller inte lika många megapixlar som lite mindre modeller som Canons 5d mk3/5ds/6d och Nikons D810/D800/D750. Dessutom är de riktigt kostsamma och otympliga att hantera.
Val av objektiv
När det kommer till att fota himlen på natten så behöver du ett objektiv som oftast är väldigt vidvinkligt. Detta just på grund av att man vill få med större delen av norrskenet som kan sträcka sig över hela himlen ibland. I fullformatstermer blir detta allt från 14-35mm. Och för crop-kameror 10-25mm.
Desto snabbare/ljusstarkare som ett objektiv är desto bättre för det borgar för att man kan gå ned något på ison och få mindre brus i sina bilder. Ett tips är att välja ett objektiv med f2.8 eller snabbare om man har möjlighet.
Det finns t.ex. manuella objektiv som Samyangs 14mm/f2.8 eller Sigmas fisheye på 15mm/f2.8, samt Irix 15/f2.4 som är relativt prisvärda. Annars har Nikon objektiv som 14-24mm f2.8 och Canon 16-35mm f2.8 som funkar bra för att fotografera norrsken med.
För dig som inte har fullformat så kan t.ex. Samyangs 10mm/f2.8 eller Tokinas 10-20mm/f2.8 vara aktuella. Se mer komplett lista längre ned.
Panorama
Bilden här bredvid är tagen med ett gäng stående bilder i panorama med ett 14mm objektiv så även om du har extrem vidvinkel så kan även det ibland var för lite. Ju mer intensivt norrskenet är, desto högre upp på himlen når det. I flera av bilderna på denna sida så var norrskenet nästan rakt ovanför mig vilket gör det svårt att få med hela i bilden.
Stäng av bildstabilisering
Har du bildstabilisering på ditt objektiv så måste du slå av detta när du fotograferar på stativ annars kommer du få oskarpa och suddiga bilder på grund av rörelsen från objektivets bildstabilisering som kommer att röra på sig för att hitta och justera ev rörelser. Dvs bildstabiliseringen gör dig en otjänst i det här fallet. Fotar du handhållet så ska bildstabiliseringen vara påslagen.
Rekommenderade objektiv fullformatskameror
Har du en fullformatskamera så har du fördelen att det finns några fler objektiv för vidvinkel. Dock kostar detta också lite mer än motsvarande till APS-C.
Rekommenderade:
- Irix 15mm/f2.4, ca 5000 kr
- Samyang 14mm/f2.8, ca 4000 kr
- Sigma 15mm/f2.8 Fisheye, ca 7000 kr
- Sigma 20mm/f1.4 ART, ca 9000 kr
- Canon 16-35mm/f2.8 II, ca 15000 kr
- Nikon 14-24mm/f2.8, ca 16 000 kr
- Samyang 10mm/f2.8, ca 4000 kr
- Tokina 11-16mm/f2.8, ca 5000 kr
- Tokina 11-20mm/f2.8, ca 6000 kr
Utrustning
För att fotografera norrsken så finns det en del utrustning som är absolut måste och några saker som underlättar och kan göra din bild bättre. Mycket av utrustningen är till för att minska rörelseoskärpa i bilden. Alla skakningar och vibrationer kommer att orsaka ”suddighet” i bilden då exponeringstiden är relativt lång vid fotograferingen.
Stativ
Det första som du behöver är ett trebensstativ (tripod). Vilket behöver man köpa? Jag brukar tycka att de absolut billigaste under 500kr ska man undvika. Det viktigaste är att stativet är stabilt och orkar med den kamera du monterar på. Är det vindstilla ute så underlättar det. Blåser det lite så blir man hjälpt av större och tyngre stativ. Ibland så är det nästan en fördel att ha ett riktigt tungt stativ motför de lättaste i kolfiber. Vissa stativ har även en ”krok” under stativet så man kan haka på en sandsäck/ryggsäck under för att ytterligare stabilisera. Ju tyngre stativet är desto mindre känsligt blir det för vinden.
Fjärrutlösare
För att minska vibrationer så kan man köpa till en fjärrutlösare till sin kamera. En fjärrutlösare gör att man inte trycker på själva kamerans avtryckare utan istället så går signalen antingen trådlöst eller via kabel till kameran. Anledningen att du inte vill trycka på kamerans avtryckare är att det trycket på kameran kommer göra att kameran ”skakar till” när du rör vid kameran och gör bilden suddigare. Har du inte tillgång till fjärrutlösare så kan du klara sig med fördröjd exponering (se inställningar).
Kamerainställningar
För att kunna fotografera norrsken så behöver du en kamera där du kan ställa in kameran på M som i Manuellt läge på din lägesväljare. Du behöver ha kontroll över både ISO, Bländare såväl som slutartid.
Bländare:
Bländaren avgör hur mycket ljus som objektivet släpper in och anges i (f-tal). Här rekommenderar jag att öppna upp så mycket som möjligt (så lågt f-tal som möjligt). Rekommenderade är under f4 så som f2.8 för att kunna hålla nere bruset så mycket som möjligt. Har du inte ett nog snabbt (som kan gå ned i f-tal nog mkt) objektiv så bländar man ned detta så lågt man kan. t.ex. f3.5 på 18-55-kitobjektiven.
ISO:
Anger sensorns ljuskänslighet och ställer man gärna så lågt som möjligt då högre siffra ger mer brus, men du får experimentera med detta för att uppnå en korrekt exponerad bild (inte för mörk eller för ljus). Testa utgå från ISO 1600 och gå upp till t.ex. 3200 eller ned till 800 beroende på förutsättningarna. Ibland kanske även ISO 6400 behövs.
Slutartid
Ju snabbare slutartid desto skarpare norrsken. Eftersom norrskenet rör på sig så kommer det att skapa ”suddighet” ju längre exponeringstid/slutartid som man har. Rekommenderade inställningar är allt från 4 sekunder (anges ofta 4″ i kameran) till 30s (30″). Längre slutartider än 30″ kräver ofta B (BULB)-läge på kameran men vid längre slutartider än ca 30s skapar ofta rörelseoskärpa i alla stjärnorna på himlen (jorden roterar och himlen roterar då med den) och ger oftast inte någon önskvärd effekt. Utgå från 15 sekunder och testa. Justera sedan ISO/Slutartid beroende på önskvärd effekt. Jag fotar allt från 5s till 15s.
Fördröjd slutare
Har du inte möjlighet att använda en fjärrutlösare så kan du aktivera en fördröjd utlösning av slutaren på oftast 2s eller 10s. Detta gör att kameran kommer börja pipa / blinka och räkna ned på 2 eller 10 sekunder och sedan ta bilden. Detta reducerar ev vibrationer av att man tryckte ned avtryckaren kommer att ha hunnit avta något
Uppfällning av spegeln
För att ytterligare minska rörelseoskärpa i bilden så kan man även använda sig utav något som heter ”mirror lockup” eller ”spegeluppfällning” som det heter på svenska. Detta gör att spegeln fälls upp och kommer inte att skaka till kameran när bilden tas och spegeln slår upp. Använder man live-view när man fotar så är spegeln redan uppfälld.
Fokus
Det är viktigt att sätta fokus rätt när man fotograferar med små bländartal som f2.8 – f4.0. Vid fotografering av landskap/norrsken så finns det olika sätt att sätta fokus.
Manuellt
Det sätt jag rekommenderar är att ställa in fokus manuellt. För att fokusera manuellt så behöver du klicka i ”M” på ditt objektiv för att det ska gå in i manuellt läge. Vissa kameror har även ett M-läge för fokus, men bara ett av dessa alternativ behöver vara aktiverade för att manuellt fokus ska fungera.
När du fotar med manuellt fokus så behöver du justera fokusen på objektivets fokus-ring. För att se om man hamnar ”rätt” i fokus så kan man antingen kolla i sökaren (luppen på kameran) eller via kamerans display så kallad ”live view”.
Jag föredrar att slå på kamerans live-view och sedan zooma in så långt jag kan och därefter vrida på min fokusring tills jag uppnått rätt fokus. Därefter kan jag fokusera så som önskat.
Automatiskt
Du kan även hitta fokus med kamerans hjälp via autofokus. Testa att fokusera på något ljus i fjärran/träd som är långt borta och så nära norrskenet som möjligt. När kameran har låst fokus så slår du om objektiv/kamera till manuellt fokus.
När du tagit en bild, ta upp bilden i din kamera och zooma in och granska om det ser skarpt ut. Annars behöver du kanske justera din fokus ytterligare.
Efterbehandling
Även om bilderna direkt i kameran blir bra så kan ibland bilderna på norrskenet behöva efterbehandlas. Min tumregel är att man bara ska förbättra en bild, inte förändra den. Med det menar jag att man ska försöka efterlikna de förhållanden som rådde på platsen så gott det går och att man inte tar bort/lägger till saker i bilden som inte fanns där. Fotar du dessutom i RAW/Råformat så kommer dina bilder se rätt ”bleka” ut då din kamera inte lägger på den kontrast och extra mättnad som dina jpeg-bilder får en skvätt utav.
RAW / Råformat
Har du en kamera som klarar av att fota i råformat / raw så rekommenderar jag att du gör det. Då får du mer möjligheter att i efterhand påverka din bild så som vitbalans m.m.
Photoshop / Lightroom
Jag använder nästan uteslutande Lightroom för att jobba med mina norrskensbilder. I vissa fall så behöver jag använda mig utav Photoshop där Lightrooms inbyggda panorama-funktion inte gör så som jag vill att den ska göra eller där jag behöver sätta ihop panoraman manuellt. Att fotografera med extrema vidvinklar och fota panoraman gör att bilden lätt får ett fisheye-perspektiv som kan behöva korrigeras.